Påsktraditioner

Snart är det påsk. Med påsken följer många traditioner, här kommer en förklaring på några av dessa:

 

Påskägg
Seden att äta påskägg är en gammal tradition. Under den katolska tiden fick man inte äta äggmat under fastan, och det var därför naturligt att man festade på ägg när fastetiden var slut på påskdagen. Eftersom hönsen värpte som mest på våren så fanns det stora lager av ägg vid fastans slut. Alltså fanns det all anledning att frossa i ägg!

Att ge bort ägg som påskgåva är en gammal tradition och från början var det hönsägg som delades ut. Ofta målades eller färgades äggen för att bli vackra innan de gavs bort. Förutom att det fanns god tillgång på ägg, så symboliserar det också uppståndelse och pånyttfödelse och var därför lämpligt som påskgåva.

Påskens ägg användes också till diverse ägglekar, som Picka ägg och Rulla ägg.

 

Påskkärringen
Idag ser vi påskkärringarna som snälla små gummor, men förr så var dom elaka häxor. Man trodde att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen där de festade med Djävulen och sedan kom hem igen på påskafton.
Förr ställde man in brödspaden och kvasten så att häxan inte skulle ha något att flyga på till Blåkulla. Ett annat sätt att skydda sig mot det onda var att lägga kors av stålsaker. Nuförtiden så tänder man påskeldar och smäller påsksmällare för att skrämma bort häxorna.
Idag så har kaffepannan ersatt det smörjhorn som häxan hade med sig, och den svarta katten ska föreställa djävulen.

 

Påskharen
Påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet men härstammar egentligen från Tyskland. Där tror man att det är påskharen som kommer med äggen, och att han till och med  lägger dom själv.
Påskharen hör ihop med de ”mjölkharar” som häxan använde sig av när de stal mjölk från bönderna. Hararna sög då mjölk från korna och spottade sedan ut den till häxan. Beviset för att en mjölkhare varit framme var att kon slutade ge mjölk.
 

Påskriset
Påskriset kommer från de björkris man förr brukade piska varandra med på långfredagen. Piskningen skedde för att man skulle tänka på och känna smärta såsom Kristus upplevde denna dag. Seden är känd sen 1600-talet och kallades för Påskaskräcken. Så småningom förändrades piskningen till en lek och man piskade varandra på skoj i stället.

Påskriset kan också komma från seden med fastlagsris innan fastan. Från 1700-talet ska man då ha piskat sjusovaren med ris på fettisdagen.

Påskriset blev vanligt som pynt under 1920-talet, då björkris togs in för att slå ut inne i värmen och påminna om vårens ankomst. Under 1930-talet blev det vanligt att sätta pynt, som fjädervippor, rim och kycklingar i riset.



Bildkälla: http://home.swipnet.se/~w-67103/paskbilder.html     

 

Av: Titti S2M